betulavia.blogg.se

 Kyrkstaden har troligen uppstått som ett resultat av flera samverkande faktorer: de långa avstånden, handelsmännens behov av lager- och övernattningsbodar vid marknadsplatsen, kyrk stallarna, där hästarna stod medan allmogen närvarade vid gudstjänsten samt sist men inte minst befolkningens skyldighet att besöka kyrkan regelbundet.

 Det äldsta belägget för Gammelstads kyrkstad finns i Johannes Bureus skildring av sitt besök här julen år 1600: ”Alle bönder hafva sijna stugur vidh kyrkian på en plass the kalla Bärghet”. Tyvärr skriver Bureus inget om kyrkstadens ålder, men sannolikt byggdes de första kyrkstugorna i mitten av 1500-talet.

 Av Sveriges totalt 71 kyrkstäder återstår idag endast 16 stycken. Merparten av dessa är spillror av vad de en gång var. Gammelstad har landets största och bäst bevarade kyrkstad med 408 stugor uppdelade i 553 kammare.

 Stugornas oregelbundna placering talar för att de tillkommit efterhand och vid behov. Från början hade folk från samma by sina stugor intill varandra och vid byarnas olika infarter till kyrkan. När alla vägar var kantade med stugor, fylldes även marken mellan vägarna av byggnader. Då uppstod gränderna och ”smogen”, dvs de smala prången mellan kyrkstugorna. Gammelstads kyrkstad har aldrig härjats av någon stor brand och förnyelsen har skett sakta och stegvis. Många av dagens kyrkstugor fanns 1817, då den första detaljerade kartan ritades och av dessa kan ett flertal ha existerat 100 år tidigare.

Kyrkstugan var det första fritidshuset för vanligt folk. I kyrkstaden fanns umgänge, underhållning och uppbyggelse, och här var man arbetsfri. Hemma i byn hade man bostad, bärgning och vardagslunk - men sällan en ledig stund. För att få rätt bild av kyrkstaden måste man veta något om livet i byarna. Det får man veta på Hägnan, ett levande friluftsmuseum 200 m nordost om världsarvet.

 

Hägnan ligger på marker som tillhört prästgården sedan 1300-talet och har alldeles äkta fornlämningar. Hägnan har fyra museigårdar, två från 1700-talet, där gårdens folk gör det mesta själva, en från 1800-talet, mitt i brytningen mellan självhushåll och penningekonomi samt en lanthandel från 1930-talet, där även Du kan handla. Bli inte förvånad om bondfolket sitter och äter när Du kommer in i Storgården eller om Du möter pigor vid brunnen och getter på gårdstunet. Både folk och djur tycker om gäster. Hör Du hammarslag från smedjan kan Du gå in och hör Du musik från dansbanan är det bara att bjuda upp.

 

 

 Julbordsgodis, anno 1850, säg är det något som smakar?